25 oktober 2010

Kyrkogårdsboken av Neil Gaiman

Även om jag inte hade vetat att det här är Neil Gaimans bok hade jag kunnat gissa det. Han har en speciell stil, där han blandar verklighet med fantasi. Det realistiska med det absurda. Det måste sägas att han är en skicklig historie- och sagoberättare, för man fängslas och dras med till hans världar! Enligt Neil Gaiman själv så har boken har inspirerats av Djungelboken, visst märks det men så plötsligt har det blivit en alldeles egen berättelse. Sedan kommer vi till de fantastiksa bilderna! De passar så bra till texten. Inga gulliga bilder här inte, utan tvärtom lite läskiga.

Boken handlar om en liten baby som blir adopterad av några spöken (Mr and Mrs Owens), sedan hans familj blivit mördad av en mystisk man, Jack. Babyn får namnet Ingemans Owens och kallas Ingen. Han växer upp på kyrkogården och skyddas där av spöken som bor där, men även av en man som heter Silas, som varken är spöke eller levande. Ingen är med om en mängd olika äventyr. Men han jagas fortfarande av Mr Jack.


Förlag: BonnierCarlsen

23 oktober 2010

Fakirer av Bengt-Erik Engholm

Den här barnboken vann jag. Vilken tur jag hade, för det här är en underbar bok! Det är en bok med sådan där lågmäld humor, som jag älskar och vet flera att flera av mina elever också är förtjusta i. Bilderna är så härligt roliga, t ex ansiktsuttrycken är helt underbara. Bilderna kompletterar texten så bra! Det är en lättläst bok upp till 10 meningar på en sida, så den passar bra i 7-9 årsåldern (och för alla andra som är intresserade av fakirer... för man lär sig faktiskt en hel del!)

Boken handlar om huvudpersonen som berättar att han inte tycker om smärta. Men han har en vän, som heter Martin och som är fakir. Så berättas det om vad fakirer är och om berömda fakirer. Det berättas också att fakirer måste lära sig massor om kroppen och träna massor för att bli fakirer. Fakiren Martin avråder bestämt från att testa själv. Man behöver ha någon som lär en på ett bestämt sätt. Och just hur han avråder är också ett härligt sätt hur bokens författare blandar humor och allvar.


Förlag: Natur & Kultur

15 oktober 2010

ABC av Lennart Hellsing

Vi håller just nu på att läsa ABC av Lennart Hellsing. Vi tycker bäst om Rr-sidan eftersom den är så tokig. Vi skrattade gott åt alla tokigheter som fanns på bilden. 5-åring läste själv "Varm glass" och sa:
- Va? Nej, men det kan man ju inte ha! Det är ju inte gott!

Det är lite svåra verser. Man får förklara en hel del ord. Inte så konstigt med tanke på att den gavs ut under 60-talet. Det är inte alltid heller lätt att komma på vad bilderna ska föreställa. Det är nämligen små svartvita bilder på sidan som ska börja på den bokstav som man läser på och det är inte alltid som jag som mamma kommer på vilket ord det ska föreställa. Men att det är svårt tycker jag inte gör någonting. Det är ett bra tillfälle att utvidga ordförrådet.

Jag tycker också det är kul med de meningar till varje bokstav som är alliterationer. Det brukar jag göra med mina elever i skolan. De brukar tycka att det är kul att komma på alliterationer. Ju tokigare desto bättre.

11 oktober 2010

Jag vill inte kamma mig! av T Ross

Det här är en bok i serien om lilla Prinsessan. Den här gången vill hon inte bli kammad! Då bestämmer kungen och drottningen att hon har ansvar för sin egen kamning. Men hon blir införstådd med att det måste göras. Lilla Prinsessan går runt på slottet och kammar alla där. När det är dags för middag ser hon sig själv i spegeln och inser att hon glömt att kamma sig själv. Hon rusar iväg för att göra det, men det blir inte så lätt. Kammarna fastnar!

Min 5-åring tycker om boken för att den dels handlar om prinsessor. Hon är väldigt prinsesstyokig just nu. Men hon tycker också om den för att den är rolig. Speciellt slutet skrattar hon gott åt!

Förlag: Berghs

Alvas nya bästis av Pernilla Gesén

Det här är sjunde boken i en serie om Alva. I Alvas nya bästis handlar det om hur Alva kommit på kant med sina två vänner efter att den ena vännen, Julia, förlorat sin kanin. Alva känner sig skyldig till det. Julia är arg på henne. De börjar allihop trean. En ny tjej, Esmeralda, börjar i klassen. Esmeralda är stark och rättfram. Ibland ingår hon i de fyras gäng och hon påpekar att Julia inte är så trevlig. Alva tycker inte det heller. Men det är svårt att säga ifrån till henne när Julias kaninunge är borta för alltid. Så tycker Julia inte heller om mammas nya kille. Alva tycker också att hon träffar sin nya lillebror, som bor med deras pappa, för sällan.

Jag tycker om den här boken för hur den lyfter problem som barn kan ha, men också för att den skildrar det hela trovärdigt. Det är en kapitelbok för de som verkligen kommit igång med läsningen. Den passar åldern 7-9 år.
Förlag: B|Wahlströms

10 oktober 2010

Dora utforskaren Lilla stjärna

Vi är helt fast på Dora här hemma. 2-åringen ÄLSKAR Dora. Därför kunde jag inte låta bli att köpa jag Lilla stjärna på Bokmässan. Jag kan bara säga att det var uppskattat av mina barn. De älskar att titta i den boken. Dessutom är det roligt att det följer med en CD, så de kan lyssna på sagan. Senast idag så satt de och lyssnade på den.

Boken handlar om Dora och Boots som ser en stjärna falla till marken. Naturligtvis hjälper snälla Dora och Boots stjärnan.